Jag e inte ledsen.. jag e förkrossad..
du sårade inte mig... du dödade mig
allt på minner om dig... vissa ord vissa gester kan få mig att åter igen bryta ut i gråt...

faaan va skriver jag igentligen...

vill jag verkligen att folk ska veta...
neej... hemligheten e delad med en som inte var med i hela röran...
jag vill inte att fler ska veta... frågorna skulle bli för många... alla skulle bara tycka synd om en... alla skulle vilja hjälpa... men de skulle bara förstöra.. ingen kan hjälpa.. ingen som inte upplevt det kan förstå

om man e galen... e man då ledsen...
om man sörjer... måste man då gråta...
om man längtar... måste man då säga det till alla...
om man hör klago rop... måste man då svara...
om man vet vad någon vill ha... måste man då¨ge den det...
om de de ropar efter inte finns tillgänglig vad gör man då?
om man sörjer utan att gråta... sörjer man inte på allvar då...

Jag e galen av längtan efter dig!
men mina ögon rinner inte över!
jag sörjer varje minut som går utan att du e här!
Mitt inre gråter men inte mitt ytre!
jag längtar men det är en hemlighet!
mitt hjärta klagar varje dag utan att jag svarar!
jag vet vad mitt hjärta vill ha. vad mitt inre gråter efter. men jag kan inte ge dem det, RÄDDSLAN
ignorerar det!
jag gråter utan att det rinner tårar nerför mina kinder. gråter ofta när tankarna på dig kommer tillbaka..
men jag sörjer på allvar...